Lite om husets historia …… Under Konstruktion …..
Miljonpalatset, byggår 1907. Ritat av Nils August Ewe och Carl Melin.
Malmö Stadsarkiv (Staffan Gudmundsson)
Mellan kvarteren Lorens Bager och S:t Gertrud går en smal gata vid namn Bagersgatan. Den sträcker sig från Östergatan och ut mot Norra Vallgatan. Gatans uppkomst har sin egen speciella historia.
Fram till 1530 var det nämligen så att kvarteren Lorens Bager och S:t Gertrud var ett kvarter. I mars nämnda år kom borgmästare och råd överens med borgaren Oluf Holgersen, att man skulle utlägga en gata eller ”ett strede” som skulle gå genom hans tomt och att man därför fick riva hans hus, men att han skulle få ekonomisk kompensation. Anledningen till gatans utläggande var att den skulle användas till en så kallad ”larmgata” i krigstider och för snabbare tillträde till strandporten.
Denna larmgata hade inget namn förrän vid slutet av 1700-talet då gatan började kallas ”Lilla Humlegränden” till skillnad från den mittemot söder om Östergatan belägna Humlegränden. Lilla Humlegränden ändrades 1864 till ”Lilla Humlegatan”.
I slutet av 1898 hade byggmästarna Frans Andersson och Ola Knutsson, arkitekten Alfred Arwidius och grosshandlaren Erik Schweder köpt samtliga byggnader i kvarteret Lorens Bager. I samband med detta hade de i en skrivelse till magistraten den 12 december samma år anhållit att namnet Lilla Humlegatan måste bli ändrat av den anledningen att Stora Humlegatan hade blivit ökänd för det osedliga liv som där fördes. Anhållan om namnändring gick igenom och den 20 december förordnade magistraten att Lilla Humlegatan skulle benämnas ”Bagersgatan”, vilket namn den har kvar i dag.
Vad gäller bebyggelsen i kvarteret öster om Bagersgatan så var det styckat i fem fastigheter sedan äldre tider som beboddes av stadens borgare; handelsmän, smeder och grytstöpare. I mitten av 1600-talet var Börje Joensen Bager (stamfader till släkten Bager) ägare till tre av dessa fastigheter. Han var från början bagaregesäll men blev med tiden handelsman och avled 1677. Börjes son handelsman Håkan Börgesen tog över sin faders gård. Börgesen begrovs den 8 november 1691 i en murad grav i Dringelbergska kapellet.
Den tredje generationen Bager som tog över den gamla gården, kom att bli Börgesens son, David Håkansson Bager. Han fick burskap som handelsman 1708, men 1711 drabbades han av ett hårt slag då hans gård brann upp. Men genom driftighet och bistånd av vänner återuppbyggde han sitt hus och inköpte därefter de två återstående gårdarna, varigenom hans egendom kom att innefatta hela kvarteret. David dog den 12 maj 1742 och begrovs i familjegraven.
Den som kom att ta över gården efter David var sonen Haqvin Bager. Han fick burskap som handelsman 1735. Haqvin avled den 10 februari 1782 och begrovs i familjegraven i S:t Petri kyrka. Haqvins son Peter Bager tog nu över gården och handelsrörelsen som han drev fram till sin död den 27 februari 1808. Kort tid innan Peter avled blev hans son Lorens Isak Bager ägare till gården som han lät ombygga fram på 1810-talet och bebodde den till sin död den 15 februari 1857 och var den sista ägaren av gården. Fram till den här tiden hade gården ägts av släkten Bager i sex generationer sedan mitten av 1600-talet. Då den nya fastighetsbeteckningen tillkom 1864 och namn på stadens kvarter uppfördes för första gången erhöll detta kvarter namnet Lorens Bager.
När det gäller bebyggelsen väster om Bagersgatan i kvarteret S:t Gertrud, så låg utmed Östergatan sedan äldre tider, två 2-våningshus med gammalt husnummer 23 och 24. Från 1738 blir handelsman Per Jönsson ägare till de båda husen och slår samman de två tomterna till en tomt. År 1796 blir handelsman Jonas Lundin ägare till gården och här har han sin handelsbod. En tid därefter, närmare bestämt onsdagen den 10 september år 1800, klockan halv åtta på kvällen utbröt en eldsvåda i den stora gården och hela gården brann ner. Men återuppbyggnaden av gården gick fort. Enligt brandförsäkringsbrev stod den nya gården klar redan 1801.
Längre fram i tiden, år 1847, köper handelsman Johan Peter Bager gården av kammarrättsrådet Eberhard Quensel och nu kom denna gård till en annan familjemedlem inom släkten Bager. Gården fanns i släkten Bagers ägo fram till 1970 då Malmö stad köpte gården.