Det var i januari 2018, jag har aldrig känt mig så fin, vackra väggar och nytt golv. Det luktade rent, men visst var det något som stank. Kanske behöver jag få nya kläder, några soptunnor för tidningar och pappersförpackningar skulle nog förbättra känslan. Men jag stank fortfarande så styrelsen tipsades om att ge mig en air-fraischer. En liten pump på väggen gjorde susen. O vad jag mådde bra.

Men i höst känner jag mig inte så bra. Det började med att i mina fina gröna kjolar stoppades in stora svarta säckar inte de små plastpåsarna som jag älskar och som inte kletar ner mig efter som de går att knyta ihop så bra. Vad hände!  Jo för att bli av med sörjan slog mina assistenter tunnorna så hårt att ett bälte gick sönder.  Men eländet fortsatte. Jag är dålig på att laga mat så det är bra med hemkörd mat, men jag gillade inte att få Linas matkasse full med grytor och stekpannor. Vad skall jag göra med den ingen spis har jag heller så givaren satte den på golvet. Givmildheten fortsatte, Vin kan smaka bra men jag är nykterist, så alla dessa flaskor som ställs på golvet har jag ingen glädje av.

Jag fick också besök av någon som trodde att det fanns mat i de pappersförpackningar som fyllde soptunnan så att locket inte går att stänga, trots att denna tunna töms varje fredag. En glad nyhet var att jag hörde från råttorna att 65 stycken har giljotinen i källaren tagit i december.

Min julklapp råkade jag tjuvlyssna på. Det är en container som ställs på gården runt den 6 januari, så då slipper jag julgranar och en massa julklappskartonger i mitt rum.

 Vad önskar jag mig för 2019, det förstår du nog, när jag berättat vilket år jag haft.

God jul och ett Gott 2019 från

SOPRUMMET

&

STYRELSEN